OpenAI:s senaste version av ChatGPT, GPT-5, har lovordats som företagets mest kapabla skrivpartner hittills, särskilt inom kreativt uttryck och berättande. För att undersöka dessa påståenden och bedöma modellens faktiska förmågor gav en journalist GPT-5 fem olika skrivuppgifter, från poesi till komplexa berättelser, för att se hur väl den kunde hantera kreativa utmaningar.
En av uppgifterna var att skriva en kort berättelse om rädslan för att glömma att ladda sin smartphone över natten, utan att direkt nämna själva rädslan. GPT-5 lyckades väl med att förmedla temat genom subtila antydningar och uppbyggd spänning, vilket resulterade i en intressant och välskriven text. Modellen visade här sin förmåga att skapa en stämning och hålla läsaren engagerad genom skicklig användning av bildspråk.
Nästa utmaning var att skapa en dialog mellan två clowner på ett barnkalas, där ingen av dem egentligen vet hur man är en clown men inte vill avslöja det för den andra. Här blev resultatet mindre imponerande. Utan tydliga instruktioner om längd levererade ChatGPT en utdragen konversation som snabbt tappade fart och saknade den humor och skärpa som krävs för en underhållande dialog. Även med begränsningar för antal rader blev resultatet en svag samling av skämt som missade målet, vilket visade på modellens svårigheter med humoristiska inslag.
GPT-5:s försök att skapa en inledande voiceover för en film som utspelar sig i ett cyberpunk-Tokyo visade också på blandade resultat. Trots en lovande början med rika beskrivningar, blev handlingen snabbt förvirrande och fragmenterad. Berättelsen presenterade många komplexa koncept utan tillräcklig kontext, vilket lämnade läsaren förvirrad snarare än fängslad.
När det kom till poesi, specifikt en dikt om upplevelsen av att se ett vattenfall för första gången, levererade GPT-5 en enkel men effektiv text. Dikten fångade upplevelsen av vördnad och naturens skönhet, men saknade den unika kreativitet som många förväntar sig av en avancerad AI-modell. Detta påvisade att även om GPT-5 kan producera välstrukturerade och stilistiskt tilltalande texter, kan det fortfarande kännas generiskt och sakna djupare originalitet.
Den mest avancerade uppgiften var att skapa en 250-ords berättelse med flera röster och stilar, skildrande en fiktiv glasstadens uppgång och fall. Här imponerade GPT-5 genom att hantera övergångar mellan olika stilar och röster, från historisk krönika till personlig dagbok och surrealistisk prosapoesi. Berättelsen vävde samman motiv av reflektion, bräcklighet och ljus på ett elegant sätt, vilket resulterade i en engagerande och tankeväckande text. Detta visade på modellens potential att hantera komplexa narrativa strukturer när förutsättningarna är tydligt definierade.
Sammantaget visar GPT-5 på stora framsteg inom AI-driven kreativt skrivande, men det finns fortfarande områden där modellen kan förbättras, särskilt när det gäller att skapa humor och behålla klarhet i komplexa berättelser. Trots dessa utmaningar, är potentialen för framtida utveckling och förfining av AI-modeller som GPT-5 uppenbar, vilket ger en spännande inblick i framtiden för AI inom kreativt skapande.