I en pågående rättsprocess angående upphovsrättsintrång har flera nyhetsorganisationer valt att stämma AI-företaget OpenAI, som utvecklat ChatGPT. Fallen har nått en ny fas där frågan om huruvida AI-företag ska betala för att licensiera innehåll de använder sig av, står i centrum. Bland de som har lämnat in stämningar finns bland annat The New York Times och Ziff Davis, ägare till CNET.
Tidigare denna månad lämnade parterna in skriftliga argument till en federal domstol, där de ber om ett avgörande i frågan om OpenAI:s användning av publicerat material kan anses vara ”fair use” enligt amerikansk upphovsrättslagstiftning. Samtidigt har Trump-administrationens ingripande i fallet väckt frågor om de ekonomiska konsekvenserna för AI-företag, ifall de skulle behöva betala licensavgifter.
Ziff Davis VD, Vivek Shah, har i ett uttalande uttryckt kritik mot den federala regeringens ståndpunkt. Han jämförde royalty- och licensintäkterna i den amerikanska musikindustrin, som ligger på under 20 miljarder dollar per år, med de 750 miljarder dollar som OpenAI förväntas spendera på datainfrastruktur fram till 2030. Shah menar att 20 miljarder dollar per år i licensavgifter skulle utgöra en obetydlig kostnad för AI-företagen men skulle ha stor betydelse för nyhetsorganisationerna.
En talesperson för OpenAI hänvisade till företagets blogg där man framhåller samarbeten med journalistiska organisationer och beskriver AI-systemens positiva inverkan på journalistik och samhället i stort.
Utredningsfasen i dessa rättsfall har nyligen avslutats, och nu har parterna presenterat sina argument inför domstolen. Det finns möjlighet att domstolen fattar beslut i vissa centrala frågor innan de enskilda fallen återgår till sina respektive distrikt för potentiella rättegångar.
I en gemensam inlaga har nyhetsorganisationerna, däribland Ziff Davis, The New York Times och New York Daily News, argumenterat för att användningen av deras publicerade innehåll har minskat webbtrafiken och urholkat marknaden genom AI-genererat innehåll av låg kvalitet. De menar att ChatGPT:s lansering 2022 har skapat en kedjereaktion där andra företag, som Google, snabbt utvecklar egna AI-produkter.
OpenAI har i sitt svar hävdat att deras användning av data från internet utgör en ”högt transformativ” process och att det inte har orsakat någon märkbar skada på marknaden eller värdet av de berörda verken. De hävdar även att tillgången till publicisters innehåll var implicit licensierad, eftersom dessa inte aktivt blockerade företagets skripter med tekniker som robots.txt.
Många publicister har nu börjat blockera OpenAI:s och andra AI-företags botar från att få tillgång till deras webbplatser. Shah påpekar i sin artikel att sådana barriärer och betalväggar kommer att bli allt mer besvärliga, vilket begränsar tillgången till information och försvårar för det öppna internet. Han menar att antagandet att licensiering är svårt och kostsamt är felaktigt och måste utmanas.
Denna rättsprocess kan få långtgående konsekvenser för både AI-industrin och nyhetsorganisationerna. Medan AI-företagen betonar sin roll som innovatörer och tillhandahållare av ny teknik, hävdar publicisterna att deras rättigheter och intäktsmodeller måste skyddas i en digital och snabbt föränderlig värld.